Snus och tänder

Snus är en av våra vanligaste tobaksprodukter. Här redogör vi hur snus påverkar dina tänder och tandkött och hur vi kan hjälpa dig med de skador som kan uppstå av snus.

snus och tänder

Snus är en av våra vanligaste tobaksprodukter. Snus innehåller nikotin och är väldigt beroendeframkallande. Nikotin och snus påverkar kroppen på många olika sätt men främst har snus till stor del en negativ effekt på tänder och mun. Snus och nikotin bidrar till missfärgningar på tänderna, det kan även påverka ditt tandkött på ett negativt sätt genom ett tillbakadraget tandkött och utvecklandet av tandköttsinflammation.

Du kan även få sämre andedräkt och lukta illa i munnen. Det finns ingen säkerställd studie som visar att snus skulle orsaka tandlossning eller allvarligare sjukdomar som cancer, men det har visats att det finns samband i vissa studier.

En tandläkare eller tandhygienist kan hjälpa dig med de skador som har uppkommit av att du har snusat. De tar till exempel bort missfärgningar och rengör tandköttsfickorna för att bakterier inte ska frodas.

Vanliga frågor

Hur påverkar snus tänder och tandkött?
Snus kan påverka dina tänder och tandkött på många sätt. Tandköttet kan dra sig uppåt, och dina tandhalsar syns. Tandköttet kan bli inflammerat, särskilt kring det området där snuset appliceras. Du kan även få missfärgningar på tänderna och dålig andedräkt.

En tandhygienist kan hjälpa dig att rengöra munnen och avlägsna missfärgningarna. På så vis får man bort en del av bakterierna som i sin tur minskar risken för gingivit (tandköttsinflammation).
Boka en tid här
Orsakar snus cancer?
Snusets hälsorisker är en debatterad fråga. Forskning visar inga resultat på att snus skulle vara cancerframkallande, därför klassas snus ofta som ett mindre dåligt alternativ till rökning.

Studier pekar dock på att snusare löper större risk för cancer i bukspottskörteln, dock finns inget vetenskapligt bevis för ökad risk att drabbas av lungcancer eller cancer i munhålan.
Orsakar snus tandlossning?
Studier visar visst samband mellan snusning och karies, tandförslitning och tandlossning. Resultatet är osäkert, då övriga faktorer som matvanor och munhygien ej är inkluderade i studien.

Det är alltså svårt att säga huruvida, och i vilket utsträckning, snus bidrar till munsjukdomar. Det finns således inget statistiskt säkerställd studie som visar på ett uppenbart samband mellan snus och tandlossning.

Snus och tobak

En av våra vanligaste tobaks- och nikotinprodukter är snus. Snus konsumeras enbart i Norden, samt USA och Ryssland. Nikotinet som finns i tobaken absorberas snabbt i lungorna eller i munslemhinnan. En effekt av nikotin är frisättningen av signalsubstanser, exempelvis noradrenalin, som är väldigt stimulerande. Noradrenalinet bidrar till en avkopplande känsla och minskar stress samt oro.

Nikotinet medför inte bara en välbefinnande känsla, utan leder också till stigande blodtryck och puls då det sympatiska nervsystemet stimuleras. Nervceller i hjärta, blodkärl, andningsvägar och skelettmuskulaturen påverkas också av nikotin. Nikotin är oerhört beroendeframkallande.

Snus och missfärgade tänder

Produkter som innehåller nikotin tenderar att missfärga tänderna. Cigaretter och snus innehåller kemikalier som lämnar ett lager av rester på rökarens tänder. Nikotin och tjära orsakar värsta missfärgningen. Cigaretter med hög nikotin- och tjärahalt orsakar således störst färgskiftning. Missfärgade tänder går att motverka med olika metoder, bland annat saltblästring och polering (Airflow) eller tandtandblekning. Om du fortsätter att snusa kommer missfärgningarna snabbare att komma tillbaka.

Snus och blottande tandhalsar

Tandens stödjevävnad påverkas av snus, vilket kan leda till att tandköttsranden åker upp, och på så vis syns tandhalsen mer. Många uppfattar det som att tandköttet krymper, och på sätt och vis är det precis det som händer. Detta kan vara ofarligt, men även en indikation på tandköttsinflammation.

Symptom på tandköttsinflammation är ett blödande tandkött, som är svullet och har en tydlig röd färg. En inflammation i tandköttet bidrar till fickor mellan tanden och tandköttet. I fickorna letar sig bakterier ner som i sin tur ofta leder till en infektion. Om du slutar snusa minskar risken för tandköttsinflammation, men blottande tandhalsar som orsakats av snuset kommer inte att återställas. Tandköttet kommer inte att repareras.

Snus och dålig andedräkt

Slemhinnan som kommer i kontakt med snuset under överläppen blir tjockare och får en ojämn yta. Slemhinnan blir således en bra grund för bakterier att gro på, då bakterierna frodas i de små springorna och sprickorna i slemhinnan. Detta leder i sin tur till en illaluktande andedräkt. Personen som snusar kan vänja sig vid att lukta illa i munnen, och reagerar till slut inte på den illaluktande odören. Andra kan dock känna av den dåliga andedräkten som snuset bidragit till.

Läs mer om dåliga andedräkt >>

Orsakar snus tandlossning?

Studier visar visst samband mellan snusning och karies, tandförslitning och tandlossning. Resultatet är osäkert, då övriga faktorer som matvanor och munhygien ej är inkluderade i studien. Det är alltså svårt att säga huruvida, och i vilket utsträckning, snus bidrar till munsjukdomar. Det finns således inget statistiskt säkerställd studie som visar på ett uppenbart samband mellan snus och tandlossning.

Läs mer om dåliga tandlossning >>

Snus och cancer

Snusets hälsorisker är en debatterad fråga. Forskning visar inga resultat på att snus skulle vara cancerframkallande, därför klassas snus ofta som ett mindre dåligt alternativ till rökning. Studier pekar dock på att snusare löper större risk för cancer i bukspottskörteln, dock finns inget vetenskapligt bevis för ökad risk att drabbas av lungcancer eller cancer i munhålan.

Behandling tandlossning (parodonti)

Orsakar snus hjärt- och kärlsjukdomar?

Studier visar att snusning inte orsakar ökad risk för hjärtinfarkt. Däremot riskerar snusare att råka ut för allvarligare konsekvenser om personen i fråga skulle drabbas av hjärtinfarkt. På samma sätt drabbas snusare hårdare av blodpropp i hjärnan än icke snusare. Hjärtflimmer är inte heller vanligare hos snusare än hos icke-snusare. Storsnusare (som snusar fyra dosor per vecka) löper större risk för fetma och förhöjda blodfetter, detta p.g.a. kraftig ökning av metabolt syndrom. Vidare ökar snus risken för halsbränna, och barn som har utsatts för snusintag under tiden som de legat i moderns mage drabbas i större utsträckning av andningsuppehåll.

Boka en tid hos tid hos tandhygienist

Tandhygienisten tar bort missfärgningar, samt rengör i tandköttsfickor som ofta förekommer hos snusare på så vis få bort en del av bakterierna som i sin tur minskar risken för inflammationer och tandlossning.