Tandläkare Stockholm - Distriktstandvården

Tandvärk – vad beror det på?

hal_tanderna
Ibland uppstår värk i munnen. Värken kan komma från tänderna, käkarna eller tandköttet. Det kan finnas olika orsaker till värken. Tandvärk uppstår vanligtvis som en följd av infektioner eller inflammationer, olycksfall med skadade tänder, tandgnissling, tandlossning eller ett djupt kariesangrepp i tanden.

Varför har jag tandvärk?

Tandvärk är ett relativt vanligt problem som kan uppstå av olika anledningar. Många gånger är det tandnerven som har blivit infekterad eller inflammerad.

Infektionen eller inflammationen beror vanligt vis på följande:

Karies (djupa hål i tänderna)

Vid djupa kariesangrepp där karies passerat emaljen och ligger nära tandnerven längst innerst i tanden så kan ilningar och tandvärk uppstå. Ofta uppstår tandvärken först efter provokation av t.ex. kallt eller varmt intag eller om man äter något sött eller annan föda av en viss hård konsistens.

Ifall man inte gör något åt detta utan låter karies gå än djupare tills den når tandnerven så uppstår inflammation i tandnerven. Pulpit kallas detta tillstånd och i detta läge bör en tandläkare kontaktas omgående. Smärtan blir oftast oerhört stor. I detta läge måste man påbörja en rotbehandling för att bli av med smärtan och rädda tanden från vidare destruktion.

För att förebygga hål i tänderna, -karies, bör du tänka över vad du äter/dricker (undvika socker) och vara noga med tandhygienen hemma. Regelbundna mål där du minimerar sockerintaget samt tandborstning morgon och kväll är grundläggande för att förebygga karies. En gång per dag bör du använda tandtråd eller annan rengöring mellan tänderna (plackers, mellanrumsborste t.ex.), det är väldig effektivt för att undvika hål i tänderna. Man kan dessutom med fördel komplettera med fluorsköljning.

Låt oss hjälpa dig

Kom på en undersökning så utreder vi besväret och lägger upp en behandlings- och kostnadsplan.
Boka tid nu

OBS! Ilningar behöver inte ha en direkt koppling till karies utan kan bero på annat. Ihållande ilningar som varar i mer än två veckor bör kollas upp av en tandläkare.

Tandskador

Om du har varit med om en olycka och skadat tänderna kan smärta i munnen uppstå. Vid slag mot munnen eller en kraftig och plötslig sammanbitning av käkarna kan medföra skada på tänder. Tanden kan slås ut, en bit av tanden kan frakturera, tanden kan rubbas ur sitt läge på olika sätt eller bli lös.

Beroende på vad du har råkat ut för kan värken variera på olika sätt. Om en bit av en tand slås ut/tappas kan du få kraftiga ilningar. När tänderna råkar ut för ett trauma kan tandnerven skadas vilket i sin tur ofta till infektion. Det kluriga är att det inte behöver synas på tanden i form av sprickor eller frakturer. En blödning som kan uppstå efter skada på tandnerven kan leda till att färgen på tanden ändras något.

Tandsprickor

Små eller stora sprickor på tänderna kan leda till att tandnerven blir inflammerad. Det kan resultera i isningar eller ilningar som oftast ger sig till känna vid tuggning eller hopbitning. Vid djupa sprickor kan det kännas mycket ömt och orsaka en mer ihållande smärta. Sprickor kan vara svåra att se med ögat och röntgen och man får ofta försöka lokalisera en spricka genom att man med provokation får bita på en så kallad frac-finder.

Blottade tandhalsar

Tandhalsen är den del av tanden där kronan övergår till roten. Själva tandkronan skyddas av emalj, och roten skyddas av ett tunt skikt som kallas rotcement. Tandköttet är det huvudsakliga skyddet som täcker tandhalsen och tandroten mot yttre påfrestningar.

När tandköttet drar sig undan bort från kronan så blottas tandhalsen, vilket gör att den underliggande roten inte har samma skydd längre. Det enda som skyddar roten är nu rotcementet, som inte är lika starkt och tätt som emaljen. Efter ett tag försvagas rotcementet och tandnerven reagerar med att ge ilningar. Nu kan det uppstå smärta genom dessa ilningar ifall man exempelvis dricker något kallt.

Fel teknik vid tandborstning och inflammationer kan vara en orsak till att tandhalsen blottas. Även ihärdig tandpressning kan leda till destruktion av tandvävnad som leder till ilningar.

Fråga din tandläkare eller tandhygienist om hur du ska borsta tänderna ifall du inte känner dig säker eller fått information om detta. Undvik hårda tandborstar samt tandkräm som innehåller slipmedel.

Tandslitage

Det finns många orsaker till varför man uppvisar tandslitage med skada på emalj och dentin (som är namnet på den underliggande tandvävnaden under emaljen). Ibland märker man inte av detta och det rör sig oftast om en långsam process. Tandslitaget kan leda till ökad känslighet och sprickor. Tänder och lagningar på grund av långvarig underminering och påfrestning leder ofta till frakturer.

Ibland märker du av slitaget när du tappar en bit av en tand eller när du ser att tänderna har blivit kortare. Vissa får också en annan nyans på tänderna i takt med att tandens yta slits och emaljen förtunnats.

Slitage uppkommer vid bl.a. tandgnissling, tandpressning samt frät- eller slitskador. Det är viktigt att ha rätt kostvanor (undvik exempelvis att i alltför hög frekvens använda produkter med hög surhet så som exempelvis sport- och energidryck) och borsta inte heller tänderna för hårt. Fråga gärna din tandläkare eller tandhygienist för fler tips och råd.

Fyllningar som tappas eller går sönder

Med en fyllning kan man på väldigt bra sätt ersätta tandvävnad som förlorats av olika anledningar och skyddar därmed tanden från värme, kyla och slitage. Om du tappar en fyllning kan det isa, ila och ömma i tanden. En fyllning är väldigt stark men kommer aldrig vara lika stark som den ursprungliga tandvävnadens emalj. Detta medför att man givetvis ska ta hand om sina tänder med fyllningar minst lika väl som sina andra tänder.

Blir hålet exponerat kan det komma in bakterier och förvärra smärtan och resultera i en infektion. Boka omgående en tid till din tandläkare. Beroende på hur mycket av fyllningen som lossnat kan det vara läge att söka akuttandvård. På Distriktstandvården har du två års garanti på lagningar.

Djupa lagningar

Djupa lagningar som sträcker sig inåt mot tandnerven kan orsaka besvär efter en tid. Pulpan är känslig och blir lätt inflammerad vid olika påfrestningar. Det kan skapa värk. Vet du med dig att du har lagat ett djupt kariesangrepp? Det kan vara orsaken till smärtan, ilningarna och ömheten. Det kan också hända att lagningen inte är tät, då kan det ila av olika saker så som kyla tex. Är värken ihållande bör du kontakta din tandvårdsklinik.

Låt oss hjälpa dig

Kom på en undersökning så utreder vi besväret och lägger upp en behandlings- och kostnadsplan.
Boka tid nu

Det finns också tandvärk som inte är ett resultat av en inflammation eller infektion.
Exempel på sådan värk är:

Visdomständer tränger sig fram

Människan kan få upp till fyra visdomständer (vissa kan även få ytterligare en tand). De sitter längst bak i käkarna och kommer vanligtvis fram i 16-27 årsåldern. Ofta är visdomständerna helt eller delvis täckta av tandkött, vilket försvårar rengöringen av tanden. Detta kan resultera i en bakterieflora området resulterande i att en inflammation uppstår samt även infektion om besvären blir än större. Detta ger svullnad, kraftig känslighet i området samt värk.

För att få rent längst bak kan du:

  • Använda en tandborste med litet borsthuvud som kommer åt längst in. Vi rekommenderar ofta eltandborstar till våra patienter.
  • Det låter kanske motsägelsefullt, men försök att inte gapa för mycket. Dra ihop käkarna lite så kommer du åt med tandborsten längre bak på utsidan av tanden som ligger emot kinden.
  • Rör käkarna till höger och vänster. Du frigör utrymme för tandborsten att komma åt.

I samband med att visdomständerna växer kan du få feber/huvudvärk. Ibland blir du svullen runt visdomstanden, då kan det kännas som att halsen är tjock. Vi rekommenderar att du kontaktar din tandläkare ifall du börjar få dessa besvär av dina visdomständer. I vissa fall måste man ta bort dem.

Smärta efter tandutdragning

Om du har dragit ut en tand kan du uppleva att det värker i några dagar efter utdragningen. Beroende på hur komplicerat det varit att ta bort tanden så kan besvären efteråt variera.
Det är vanligt att det känns lite smärtsamt efteråt. Det kan även blöda och vara svullet – efter tre till fyra dagar brukar dessa besvär minska. Ge därför munnen lite tid till att läka innan du blir orolig och söker akut tandvård. Däremot bör du uppsöka tandläkare ifall:

  • Svår smärta uppstår, kan vara en infektion som kommit efter tandborttagningen.
  • Du svullnar upp kring ögonen/tungan/kinderna
  • Det slutar inte blöda
  • Du får ihållande feber som varar och stegrar tre dagar efter behandlingen
  • Det kommer en ovanligt dålig/illaluktande odör från munnen

Tandgnissling och tandpressning (bruxism)

Att gnissla och pressa tänder är vanligt och detta kallas för bruxism. Många gör det i sömnen utan att veta om det. Att pressa och/eller gnissla tänderna mot varandra är ansträngande, därför kan du uppfatta stelhet i käkarna, ofta om morgnar. Huvudvärk, allmän värk samt smärta i käkarna och knäppningar kan vara tecken på att du kanske haft en period av tandpressning eller tandgnissling under natten.

Vid tandpressning och tandgnissling utsätts tänderna för slitage vilket kan vara ett sätt för dig att upptäcka ifall du kanske gjort detta omedvetet i sömnen. Alla får nämligen inte besvär med värk eller smärta. Tandslitaget är dock något som bör förhindras oavsett. För att motverka vidare tandslitage samt minska risk för huvudvärk och värk i käkmuskulatur finns bland annat bettskena som hjälp och används då under natten när du sover.

Tandlossning (parodontit)

Tandlossning orsakas av flera faktorer. Tandsten som får ligga kvar länge drar till sig bakterier som i sin tur orsakar en inflammation i tandköttet. Det finns också ärftliga faktorer som spelar in samt rökning och renhållning huruvida man utvecklar tandlossning.

Det är ofta svårt att rengöra i tandköttsfickan vilket gör att bakterierna lättare rör sig djupare ner mot roten och tandbenet. Om du blöder vid tandborstning, eller om du känner att dina permanenta tänder sitter löst eller ser ut att bli allt längre, då kan det vara ett tecken på tandlossning. Kontakta din tandhygienist eller tandläkare.

Låt oss hjälpa dig

Kom på en undersökning så utreder vi besväret och lägger upp en behandlings- och kostnadsplan.
Boka tid nu

Var vaksam

En del gånger kan det uppfattas som tandvärk när du drabbas av bihåle- eller käkledsinflammation samt kärlkramp. Egentligen sitter värken på andra ställen i ansiktet, men det kan lätt missuppfattas.

Käkledsinflammation uppstår till följd av tandgnissling eller om man får ett slag mot underkäken. Inflammationen sitter då i käkledskapseln precis framför örat. Trigeminusneuralgi är en nervsjukdom som leder till att minsta beröring i ansiktet kan kännas som ett hårt slag. Bihåleinflammation kan vara en orsak till att patienter kommer till tandläkaren med symtom av tandvärk. Då kan det vara bra att tänka på att en bihåleinflammation vanligen ger smärta på båda sidorna om näsan. Dock kan man få en infektion i tandens rot som sedan orsakar en bihåleinflammation vilken oftast bara ger smärta på en sida.

Tur i oturen…

– tandvärk går så gott som alltid över! Ibland krävs små åtgärder. Ibland krävs mer avancerade åtgärder. Kontakta din tandläkare och berätta var du har ont och hur kraftig smärtan är. Förmodligen kommer du få en tid för undersökning för att lokalisera problemet och varför värken har uppkommit. Vid akut tandvärk kan du givetvis komma till oss för omedelbar tandvård.

Behandling vid tandvärk

När du träffar din tandläkare får du frågor om dina symptom. Därefter tittar tandläkaren i munnen och känner och knackar kanske på några av tänderna för att se om det känns lite mer i någon tand. Röntgenbilder kommer tas på det området du har värk ifrån och tandläkaren kommer även att utsätta tanden för kyla, luft eller små elimpulser för att stämma av hur tandnerven mår.

Om infektionen är i ett tidigt skede ses den inte alltid på röntgen och ibland måste man avvakta med att t.ex. borra i en tand för att vara helt säker på exakt vilken tand som ger problem. En sjuk tand behöver ofta antingen rotfyllas eller tas bort. Om du bara är öm i tänderna kan man bara behöva slipa på en för hög fyllning eller göra en bettskena till dig som biter hårt och gnisslar på nätterna (bruxism).

Vad kan hända om jag härdar ut och inte besöker min tandläkare?

En obehandlad inflammation i tanden kan lugna ner sig men ligger smygande. Ibland försöker kroppen göra sig av med bakterierna som orsakade inflammationen genom att bilda en varbildning (abcess). Kroppen försöker göra sig av med bakterierna, som i form av var, antingen tömmer sig via en liten kanal (fistel) genom käkbenet eller kinden eller så blir det en svullnad som växer till sig och blir större och större om varet inte töms. Ifall varet töms, då minskar trycket och värken försvinner för ett tag. Dock kommer besvären tillbaka tills man behandlar orsaken. Om varet tömmer sig inåt munnen och in under munbotten finns risk för väldigt akuta komplikationer. Om du känner svullnad eller hårdhet i munbotten, sök hjälp direkt.

Låt oss hjälpa dig

Kom på en undersökning så utreder vi besväret och lägger upp en behandlings- och kostnadsplan.
Boka tid nu

Tandvärk – vad beror det på? was last modified: May 3rd, 2017 by Distriktstandvården
Ställ en fråga här

Patienters frågor & tandläkarens svar - Ont i käkar/tänder/tandkött