Vanliga frågor & svar

Här besvarar vi de vanligaste frågorna relaterat till tandvård. Om du inte hittar svar på just din fråga så kan du ställa en fråga till våra tandläkare längre ner på sidan.

Vanliga frågor & svar
Tandutdragning

Hur lång tid tar det innan det läker helt när man har dragit ut en tand?

Läkningstiden är individuell och varierar beroende på omfattningen av tandutdragningen. Det kan göra ont i en vecka efter behandlingen. Sakta men säkert läker hålet, generellt brukar vi säga att slemhinnan läker på ett par veckor, medan käkbenet kan ta några månader på sig.

Läs mer om tandutdragning här >>


Vilka biverkningar är vanligt förekommande efter att man dragit ut en tand?

- Dålig smak/lukt i munnen: Vanligt när sår läker, det försvinner när håligheten läkt helt.
- Blödning. Under första dygnet kan det blöda, vi rekommenderar dig att sova med huvudet högt.
- Smärta. När bedövningen släpper kan det smärta vid området där tanden satt och i käken. Under de första dagarna kan du behöva ta smärtlindrande läkemedel. Rådfråga din tandläkare.
- Svullnad. Ofta uppkommer svullnad i området där tanden satt. Vissa kan också få svullnad och blåmärken på andra ställen i ansiktet. Om du känner dig svullen i halsen och får svårt att andas ska kontakta din tandläkare direkt! 

Läs mer om tandutdragning här >>

Är mina efterföljande symptom allvarliga eller normala efter tandutdragningen?

Generellt brukar vi säga att om dina symptom efter fem dagar blir värre istället för att avta så ska du kontakta din tandläkare. Detta gäller framför allt om du har feber, smärta, svullnad samt försämrat allmäntillstånd.

Läs mer om tandutdragning här >>

Tandbesvär

Jag har tandvärk! Vad kan det bero på?

Tandvärk kan uppstå av en mängd olika faktorer. Sök alltid upp en tandläkare om du har tandvärk för att säkerställa orsaken.

Värken kan bero på en infektion eller inflammation i tandköttet eller tandnerven.

Infektion och inflammation kan uppkomma vid:
Karies
Tandskada
Blottad tandhals
Tandslitage
Tappad fyllning
Djup lagning
Tandlossning

Övrig tandvärk:

Visdomständer växer fram
Ont efter tandutdragning
Tandgnissling
Tandpressning
Skadad tand

Tandvärk går i princip alltid att bota. Kontakta din tandläkare och berätta om dina symptom.


Läs mer om tandvärk här >>

Jag har slagit ut en permanent vuxentand! Vad ska jag göra?

Tanden ska så snabbt som möjligt sättas tillbaka! Undvik att röra roten, håll enbart i kronan. Om tanden är smutsig så ska du först skölja under rinnande vatten i 10 sekunder innan du trycker tillbaka den. Ring tandläkaren för akut hjälp.

 

Går det inte att sätta tillbaka tanden? Välj ett av följande alternativ:
a) bevara tanden under tungan
b) spotta i ett glas och bevara tanden där
c) häll mjölk i ett glas och lägg ner tanden
d) häll koksaltlösning i ett glas och lägg ner tanden


Viktigt att tanden inte blir torr!

Kontakta tandläkare omedelbart 08-412 007 50

Tandläkaren fäster tanden i granntänderna med så kallad fixationstråd.
Denna tråd sitter i tre veckor.

Läs mer om utslagna vuxentänder här >>

Jag har missfärgade tänder, vad kan jag göra åt det?

Missfärgningar är relativt vanligt och uppkommer vanligtvis från kostvanor (te, kaffe, rödvin), tobak, antibiotika eller så är missfärgningarna genetiska. Det finns olika metoder för att få bort missfärgningar. De flesta missfärgningarna går att ta bort! Borttagning av missfärgningar sker främst genom tandblekning eller AirFlow-behandling.

Läs mer om tandblekning här >>
Läs mer om AirFlow här >>

Ibland uppstår små svarta eller vita prickar på tänderna, oftast är de ofarliga, men det kan också vara en indikation på karies. Kontakta din tandläkare för att undersöka prickarna.

Jag har ojämna tänder/gluggar, kan ni åtgärda det?

Ojämna tänder och gluggar är väldigt vanligt. Kom ihåg att friska och välmående tänder är viktigare än en estetisk vacker mun. Det finns givetvis åtgärder för att fixa både mellanrum mellan tänder och tänder som är ojämnt ställda.

För gluggar, oavsett om du har en glugg eller flera, går det att fixa med tandreglering. På Distriktstandvården har vi den moderna tandregleringsmetoden Invisalign. Gluggar kan också åtgärdas med komposit, som är ett plastmaterial som byggs på tänderna för att täcka gluggar. Invisalign är en mer permanent lösning, till skillnad från komposit som är mer provisorisk.

För ojämna tänder är tandreglering att rekommendera. På Distriktstandvården använder vi även här Invisalign för att rätta till sneda och ojämna tänder.

Läs mer om Invisalign här >>
Läs mer om kompositbehandling här >>

Mjölktänder

Hur ser ett barns mjölktandutveckling ut?

6-12 månader:mjölktänderna dyker upp. Framtänderna i över- och underkäken kommer först.
3 år: nu syns vanligtvis alla 20 mjölktänder käkarna.
5- 6 år: tandväxlingen äger rum och barnet tappar sina mjölktänder som ersätts med permanenta vuxentänder. De första permanenta vuxentänderna tränger fram bakom tand nummer fem. Dessa tänder kallas ”sexårständerna” och barnet får totalt fyra stycken. De ska finnas med hela livet så var extra noga med hygienen.
13 år: i denna ålder brukar de 28 permanenta vuxentänderna ha växt fram.
19-26 år: visdomständerna tränger sig fram längst bak i käkarna.

Läs mer om mjölktänder här >>

Behöver jag oroa mig för mitt barns mjölktänder?

1) Tändernas utveckling är väldigt individuell. Om ditt barns tandutveckling skiljer sig från normen betyder det inte att något är fel. Ibland kommer tänderna i senare ålder, ibland i tidigare. I de flesta fall är oron obefogad. Kontakta en tandläkare om du vill försäkra dig om att allt står rätt till.

2) Missfärgningar är inte heller något du vanligtvis behöver oroa dig för. Mjölktänderna är mer blåvita än gulvita. Ibland uppstår svarta små prickar, det är i de allra flesta fallen ofarligt. Du kan alltid kontakta en tandläkare för att rådfråga om du är orolig.

Missfärgningar som bör kollas upp:
- Framtänder eller sexårständerna är missfärgade, det kan vara en mineralstörning
- Om tänderna blir grå, det kan vara en infektion

3) Ojämna tänder/gluggar är också väldigt vanligt när det kommer till tändernas placering i käkarna. I takt med att allt fler tänder fylls på i käkarna så kommer tänderna hitta sin rätta placering.

Läs mer om mjölktändernas olika utseenden här >>

Hur hanterar jag en utslagen mjölktand?

En utslagen mjölktand ska aldrig försöka sättas tillbaka! Det kan skada den permanenta vuxentanden som växer under. För att säkerställa att den underliggande tanden ej har skadats ska du uppsöka tandvård om barnet slagit ut en tand. I samband med utslagningen kan även tandkött, tunga, läppar et c. skadas, något som din tandläkare bör kika på.

Läs mer om hantering av utslagen mjölktand här >>

Barntandvård
Till vilken ålder är tandvården gratis?

Du får gratis tandvård t.o.m. året du fyller 21 år.  I januari 2018 höjs gratistandvården ytterligare t.o.m. året du fyller 23 år. Vissa åtgärder ingår inte i gratistandvården, dessa åtgärder är av enbart estetisk karaktär, t.ex. tandblekning och tandsmycke.

Läs mer om barntandvård här >>

Vad innebär det att lista barn hos en tandvårdsgivare?

Alla barn ska vara listade hos en tandvårdsgivare. Det är föräldrarnas uppgift att se till att barnen får den tandvård de förtjänar och behöver. Du kan lista ditt barn hos vilken tandvårdsgivare som helst som erbjuder barntandvård. Att lista sitt barn innebär helt enkelt att en journal upprättas och barnet börjar få regelbundna kallelser. Barnet kallas till tandläkare för undersökning varje eller vartannat år.

Läs mer om listning och kallelser här >>

Tandvårdsrädsla

Jag är rädd för tandläkaren. Hur hjälper ni mig?

Du är inte ensam. Tandvårdsrädsla är relativt vanligt och vi gör alltid vårt yttersta för att hjälpa tandvårdsrädda patienter.

Hos Distriktstandvården erbjuder vi bland annat lustgas, tandvård i narkos, The Wand (bedövningsteknik utan vanliga bedövningssprutan), psykologprogram, lugnande preparat samt olika bedövningsalternativ.

Vi har lång erfarenhet och har stor respekt och förståelse för patienter med tandvårdsrädsla. Här arbetar vi aktivt med att bota patienters tandläkarskräck.


Läs hur vi aktivt arbetar för att minska din rädsla >>

Gå från tandvårdsrädd till förberedd >>

Gör det ont att gå till tandläkaren?

Nej, besök hos Distriktstandvården ska aldrig göra ont. Vi arbetar aktivt med smärtlindring och vill alltid att patienten ska känna sig säker och lugn i behandlingsstolen. Om du skulle uppfatta att något moment under behandlingen gör ont så är det viktigt att du meddelar det. Vi använder bedövning för att undvika eventuell smärta. Om du är orolig för att själva bedövningsinjektionen ska göra ont finns bedövningssalva att tillgå. Salvan gör att du inte känner det lilla sticket.

Läs mer om hur vi arbetar aktivt med smärtlindring här >>

Erbjuder Distriktstandvården tandvård i narkos?

Ja, det gör vi. Vi välkomnar patienter som av olika anledningar är i behov av tandvård i narkos. Det kan vara personer som lider av extrem tandvårdsrädsla, eller individer med funktionsnedsättningar som har svårt att genomföra en vanlig behandling. 

Narkos kostar cirka 9000 kronor.

Vi erbjuder narkos på en av våra kliniker i Stockholms innerstad, på Fridhemsplan, Sankt Eriksgatan 24. 

Alla patienter med nödvändig tandvård eller f-intyg får sin narkos gratis och betald av landstinget. Även patienter i tandvårdsrädsleprogrammet kan få sin narkos betald efter godkänd förhandsprövning.


Kontakta vår narkosklinik här >>

Vill du veta mer om narkos? Klicka här >>

Ekonomiskt stöd

Vad är ATB (det allmänna tandvårdsbidraget)?

ATB, det allmänna tandvårdsbidraget, är ett bidrag som delas ut av Försäkringskassan varje år. Oavsett om du går till offentliga tandvården eller privat så får du detta bidrag. Bidraget tilldelas dig i början av juli. I två år behåller du bidraget, sedan nollställs det. Se därför till att besöka tandläkaren innan bidraget går förlorat.

Bidragets storlek beror på hur gammal du är:

< 22 år = gratistandvård
23 - 29 år = 600 kronor/år
30 - 64 år = 300 kronor/år
65 eller äldre = 600

Bidraget är automatiskt registrerat hos din tandläkare och dras av på totalsumman som du ska betala. Du kan enkelt ta reda på hur mycket innestående bidrag du har genom att logga in på "Mina Sidor".

Läs mer om det statliga tandvårdsstödet här >>

Vad är högkostnadsskydd?

Precis som det låter är högkostnadsskydd ett ekonomiskt skydd för patienten mot höga kostnader. Högkostnadsskyddet är inget du själv behöver ansöka om eller hålla koll på. När du har uppnått vissa kostnadsnivåer sammanlagt under ett år går Försäkringskassan in och betalar en viss procent av referenspriset.

3000 – 15 000 kronor =50 % avdrag på referenspris
15 000< kronor = 85 % avdrag på referenspris


Läs mer om högkostnadsskydd och tandvårdsstöd här >>

Kan jag söka bidrag för tandvård?

Ja. Det finns stiftelser och instanser som hjälper utsatta personer att finansiera sina tandvårdsbehandlingar, t.ex. Stockholms stadsmission, Svenska kyrkan, föreningen FVO och Socialstyrelsen.

Var noga med att läsa anvisningar om när du kan skicka in en ansökan, samt vilka bilagor du ska bifoga.

Vi hjälper dig så gott vi kan genom att lista några av de största bidragsgivarna. 

Här hittar du bidragsgivare och fonder >>

Missnöje/klagomål

Jag är missnöjd, vart vänder jag mig?

Det förekommer att patienter kan känna missnöje och vill frambringa klagomål. Vilken instans man vänder sig till kan skilja beroende på vilken tandvårdsgivare man har, och även om du behandlas inom privata eller offentliga tandvården. 

Det första vi rekommenderar dig att göra är att prata med tandläkaren/tandhygienisten som har behandlat dig för att tillsammans diskutera fram en lösning som båda känner sig bekväma med. 

I behov av vidare hjälp ska du vända dig till olika instanser beroende på om du är felbehandlad, om du råkat ut för en skada eller är missnöjd med bemötandet. 

Läs mer och hitta rätt kontaktuppgifter här >>

Byte av tandläkare

Jag vill byta tandläkare, hur gör jag?

Valet av tandläkare eller tandhygienist är fritt. Du kan byta tandläkare eller tandhygienist när som helst. Det enda du behöver göra är att kontakta den kliniken du vill byta till och boka en tid direkt eller meddela att du vill bli listad/registrerad hos dem. Du har ingen skyldighet att ”säga upp dig” från din nuvarande tandläkare. 

Däremot är det fördelaktigt om du plockar ut din journal i samband med bytet, så att din nya tandläkare kan ta del av behandlings- och medicinhistoriken. Be att få journalen på en CD-skiva då allt fler hanteringsprocesser är digitala idag.

Vill du byta till Distriktstandvården kan du enkelt fylla i ett underlag för samtycke av patientjournalöverföring så löser vi den biten smidigt åt dig. Då behöver du bara besöka oss på kliniken och signera ett underlag som vi sedan skickar till din gamla tandläkare.

Underlaget visar på att du ger samtycke till att vi får tillgång till dina tidigare journaler. Din gamla tandläkare skickar sedan dessa till oss. Detta är väldigt smidigt om du t.ex. har flyttat och inte har möjlighet att svänga förbi din gamla tandläkare. Eller av annan anledning. Vi hjälper dig, helt enkelt.

Information till dig som patient gällande Corona covid-19
Har ni öppet?
Distriktstandvårdens kliniker har öppet. Känner du dig helt frisk och inte har några symptom är du varmt välkommen att besöka oss.
Är det säkert att besöka er?
Distriktstandvården följer noga rekommendationer från Folkhälsomyndigheten och Smittskydd Stockholm. Vi håller oss strikt till våra rutiner kring hygien, rengöring och skyddsutrustning, vilket minimerar risken för smittspridning. Vi är också väldigt noga med att patienter och personal som har symptom och känner sig sjuka inte vistas på våra kliniker.
Jag har en bokad tid men har fått symptom
Om du har symptom, även milda, så ska du inte komma till kliniken. Ring oss istället på 08-22 22 22 så hjälper vi till att boka om tiden.
Snus och tänder
Hur påverkar snus tänder och tandkött?
Snus kan påverka dina tänder och tandkött på många sätt. Tandköttet kan dra sig uppåt, och dina tandrötter syns. Du kan även få missfärgningar på tänderna och dålig andedräkt.

Missfärgningar kan putsas eller blekas bort hos en tandhygienist. En tandhygienist kan även hjälpa dig att rengöra tandfickorna, och på så vis få bort en del av bakterierna som i sin tur minskar risken för gingivit (tandköttsinflammation).
Boka en tid här
Orsakar snus cancer?
Snusets hälsorisker är en debatterad fråga. Forskning visar inga resultat på att snus skulle vara cancerframkallande, därför klassas snus ofta som ett mindre dåligt alternativ till rökning. Studier pekar dock på att snusare löper större risk för cancer i bukspottskörteln, dock finns inget vetenskapligt bevis för ökad risk att drabbas av lungcancer eller cancer i munhålan.
Orsakar snus tandlossning?
Studier visar visst samband mellan snusning och karies, tandförslitning och tandlossning. Resultatet är osäkert, då övriga faktorer som matvanor och munhygien ej är inkluderade i studien. Det är alltså svårt att säga huruvida, och i vilket utsträckning, snus bidrar till munsjukdomar. Det finns således inget statistiskt säkerställd studie som visar på ett uppenbart samband mellan snus och tandlossning.
Lösa tänder
Varför är tanden lös?
Alla tänder har en mindre fysiologisk rörlighet. Om tänderna och tandköttet ser bra ut och uppträder normalt i övrigt, samt om det inte gör ont, borde det inte vara någon fara. Är tanden mer lös än andra tänder, eller beter sig märkbart annorlunda så kan det bero på tandlossning eller olycksfall.
Kan tandpressning eller tandgnissling leda till lösa tänder?
Om du gnisslar tänder eller pressar tänder i sömnen kan det hända att tänderna ömmar, något som du kan uppfatta som att de är lösa. Men det kan även vara så att tänderna utsätts för belastning (pressning/gnissel) som orsakar att de ruckas lite från deras placering. När belastningen upphör kan tänderna komma att bli mindre lösa.
Bör jag besöka tandläkaren om jag har en lös vuxentand?
Lösa tänder ska alltid tas på stort allvar då det i värsta fall kan innebära tandlossning eller att tanden är lös efter en olycka och behöver åtgärdas omgående. Vi hjälper dig gärna. Boka en tid och låt en tandläkare kontrollera dina tänder. Boka en tid här
Dra ut en tand
Varför drar man ut tänder?
En tandutdragning kan bli nödvändig av olika anledningar. Det kan exempelvis handla om omfattande kariesangrepp, inflammation, tandlossning, problem med visdomstand eller annan skada.
Innan beslut fattas om att dra ut en tand ser tandläkaren över alternativ för att rädda tanden.
Vad kostar det att dra ut en tand?
Ett cirkapris för att dra ut en tand ligger mellan 1500 – 5000 kronor beroende på omfattning. Kostnaden beror på hur komplicerad behandlingen är. Be din tandläkare om ett kostnadsförslag så att du kan vara beredd på vilket utgift det handlar om.
Du omfattas både av ett statligt tandvårdsbidrag samt skydd av Försäkringskassan mot höga kostnader.
Gör det ont att dra ut en tand?
Med hjälp av bra teknik och bedövning är det oftast smärtfritt att dra ut en tand, men det kan dock uppstå lättare besvär och komplikationer som svullnader, blödningar och ömhet efter behandlingen. Det är något som oftast går över efter en vecka.
Vad ska jag tänka på efter en tandutdragning?
Efter en tandborttagning är det viktigt att hålla rent i munnen. Tidigast 7 timmar efter behandlingen rekommenderas att skölja området med en antibakteriell lösning.
Vi brukar även rekommendera att tänka på hur du äter den närmaste tiden efter behandlingen. Ät gärna mjuk kost, undvik varm dryck och tugga inte på den sidan där tanden tagits bort.
Det kan uppstå lättare besvär och komplikationer och generellt brukar vi säga att om dina symptom efter fem dagar blir värre istället för att avta så ska du kontakta din tandläkare. Detta gäller framför allt om du har feber, smärta, svullnad samt försämrat allmäntillstånd.
Sår i munnen och blåsor i munnen
Vad kan sår och blåsor i munnen bero på?
Det kan bero på olika orsaker, som till exempel virusinfektioner. En vanlig orsak kan vara afte, herpes simplex eller svamp. Det kan upplevas som svullet, ömt och ibland blöda.
Blåsor och sår i och runt munnen är oftast ofarligt och symptomen brukar gå över av sig själv. Men ibland kan du behöva behandlas med läkemedel som till exempel vid en svampinfektion.
Hur behandlar man sår i munnen?
Oftast går sår och blåsor i munnen över av sig själv. Det du kan inskaffa är symtomlindrande behandling och både receptfria samt receptbelagda preparat.
Ibland kan det behövas behandling med läkemedel. Till exempel vid svampinfektion. Det finns receptbelagda läkemedel mot själva svampinfektionen, både i form av vätska, gel och tabletter. Besök en tandläkare för diagnos och behandlingsplan.
Kan sår i munnen bero på herpes?
80 – 90 % av Sveriges befolkning bär på viruset herpes simplex virus (HSV). Endast 30 % av dessa upplever symtom i form av munsår eller munblåsor. Det finns även munsår som inte är en indikation på herpes. Det kan exempelvis vara eksem i mungipan.
Typiskt för munsår och blåsor som är en indikation på herpes:
• Innan blåsor kommer sticker eller svider det i områden runt läpparna.
• Stickningarna börjar med tiden att klia, svullna och rodna.
• Du får grupper av små vätskefyllda blåsor som kan göra ont.
• Blåsorna spricker efter ett tag och bildar sår.
• Såret blir till en skorpa som försvinner efter cirka 1-2 veckor.
• Munsåret/munblåsorna kommer tre eller fler gånger per år.
• Första gången man drabbas (vanligtvis i 1-5 års ålder) är det vanligt att allmäntillståndet försämras och man får feber.
Missfärgningar och gropar
Hur får jag bort missfärgningar på tänder?
I ett förebyggande syfte kan du försöka undvika de faktorer som bidrar till missfärgningar på tänder som till exempel viss mat och dryck, även snusning och rökning.
I många fall är det enkelt att ta bort missfärgningar med bland annat tandblekning eller saltblästring. Om du har problem med missfärgningar rekommenderar vi dig att kontakta en tandläkare för individuell bedömning.
Varför får jag missfärgningar på tänderna?
Missfärgningar på tänder är vanligt förekommande och kan orsakas av en mängd olika faktorer. Det som kan orsaka missfärgningar är bland annat mat och dryck så som kaffe, te, rödvin och läsk.
Den som snusar eller röker dagligen riskerar också att få missfärgningar på tänder. Det finns även genetiska faktorer som bidrar.
Med åldern kommer även missfärgningar eftersom emaljen tunnas ut och tandbenet syns mer, som har en gulare nyans.
När jag ska jag uppsöka tandläkare?
Om du har problem med missfärgningar rekommenderar vi dig att kontakta en tandläkare för individuell bedömning.
Ibland uppstår även små svarta eller vita prickar på tänderna, oftast är de ofarliga, men det kan också vara en indikation på karies och då är det bra att kontakta din tandläkare.
Vad finns det för tandkräm mot missfärgningar?
Om det är missfärgningar i emaljen så kan whiteningtandkräm som innehåller mer putspartiklar hjälpa.
Ojämna tänder och gluggar
Vilka behandlingar finns det?
Det finns flera behandlingar du kan göra hos oss för att åtgärda glugg och ojämna tänder. På Distriktstandvården har vi en modern metod som heter Invisalign. Denna tandregleringsmetod innefattar skenor som du använder för att flytta tänderna. Skenorna är genomskinliga och syns inte när du skrattar eller pratar.

Gluggar kan även åtgärdas med hjälp av en plastfyllning som kallas komposit. Komposit är ett material som liknar tandens krona.

På Distriktstandvården erbjuder vi dig kostnadsfri konsultation! Konsultationen innefattar behandlingsbeskrivning, rådfrågning och generell kostnad.
Boka en tid här
Vad kostar det att fylla glugg mellan tänderna?
Priset beror alldeles på vilken behandling du behöver och i vilken omfattning. Till exempel tandreglering med Invisalign kan kosta mellan 30 till 50 000 kronor och fylla på glugg med komposit, från 1800 kronor och uppåt.
Måste man åtgärda gluggar och ojämna tänder?
Tänder som har hamnat lite snett eller är glesa är inget som påverkar munnens funktionalitet. Små snedställningar bidrar sällan till negativa effekter. Det viktigaste är att anpassa skötseln beroende hur dina tänder sitter. Lite kraftigare snedställningar (samt över- och underbett) kan dock orsaka bettavvikelser som resulterar i sämre tuggfunktion samt slitage på tänderna. Då kan du behöva behandling av funktionella skäl.
Karies, hål i tanden
Vad är karies?
Karies, hål i tänderna, är den vanligaste sjukdomen som drabbar tänderna. Varje gång du äter eller dricker producerar bakterier i munnen med hjälp av socker syror som attackerar tändernas emalj. När emaljen demineraliseras och försvagas får du hål i tanden. Det går att förebygga karies med god munhygien och bra matvanor.
Vad finns det för symptom på karies?
Karies, hål i tänderna, syns eller känns i många fall inte alls. Därför är det viktigt att du regelbundet besöker tandläkaren som kan fastställa om du har karies. Om du har symptom som exempelvis grova ilningar, tänder som blivit missfärgade åt det grå/svarta hållet eller om du har tandvärk så kan det vara indikation på karies. Små vita eller bruna fläckar på tänderna kan också vara en indikation på karies, men det kan också vara missfärgningar eller tandsten.

Misstänker du att du har karies? Boka en tid här
Vad händer om jag inte lagar ett hål?
Om tandläkaren har konstaterat att du har ett hål som är så stort att det måste lagas så bör det åtgärdas relativt omgående. Om du väljer att inte lyssna till din tandläkares rekommendationer riskerar du att få större problem med tiden. Karies som inte behandlas letar sig djupare in i tanden och når slutligen tandpulpan, nerven i tanden. Inflammations- och infektionsrisken ökar och ju längre tid som går minskar chansen att kunna rädda tanden. Till slut kan du behöva rotfylla eller ta bort tanden, vilket ofta blir en mycket mer kostsam behandling.
Visdomständer – allt du behöver veta
Vad är visdomständer?
Visdomständerna är tänder som kommer i vuxen ålder, vanligtvis när man är 18 – 25 år gammal, men ibland ännu senare. Visdomständernas placering är längst bak i tandraderna i både över- och underkäken. De flesta har anlag för totalt fyra stycken visdomständer. Vissa personer saknar dock helt eller delvis anlag för visdomständer.
Hur många visdomständer har man?
De flesta har anlag för totalt fyra stycken visdomständer. Vissa personer saknar dock helt eller delvis anlag för visdomständer.
När får man visdomständer?
Visdomständerna kommer i vuxen ålder, vanligtvis när man är 18 – 25 år gammal, men ibland ännu senare.
Varför heter det visdomständer?
Namnet visdomstand kommer från förr då man menade att människan hade uppnått en högre grad av visdom i den åldern.
Tandvärk – vad beror det på?
Varför har jag tandvärk?
Värken kan komma från tänderna, käkarna eller tandköttet. Det kan finnas olika orsaker till värken. Tandvärk uppstår vanligtvis som en följd av infektioner eller inflammationer, olycksfall med skadade tänder, tandgnissling, tandlossning eller ett djupt kariesangrepp i tanden. Om du har besvär, så hjälper vi dig! Kom på en undersökning så utreder vi besväret. Boka en tid här
Måste jag besöka tandläkaren när jag har tandvärk?
Det är viktigt att du söker i tid och inte går för länge med dina problem och besvär. Hellre arbeta förebyggande än att vänta och riskera att tand- och munbesvären blir värre. Vi står för tillgänglighet och gör allt vi kan för att du ska få den vård du behöver så snabbt som möjligt.
Boka en tid här
Får man tandvärk av bihåleinflammation?
En del gånger kan det uppfattas som tandvärk när du drabbas av bihåleinflammation. Egentligen sitter värken på andra ställen i ansiktet, men det kan lätt missuppfattas. Då kan det vara bra att tänka på att en bihåleinflammation vanligen ger smärta på båda sidorna om näsan. Dock kan man få en infektion i tandens rot som sedan orsakar en bihåleinflammation vilken oftast bara ger smärta på en sida.
Ilningar i tänderna
Varför får man ilningar i tänderna?
Att det ilar i tänderna är något som alla upplever någon gång och kan bero på flera orsaker. Det kan bland annat bero på blottande tandhalsar, till exempel om du borstar för hårt så kan det leda till att ditt tandkött borstas bort. Det kan även bero på spricka eller fraktur, slitage efter till exempel tandgnissel eller karies.
Ska jag besöka tandläkaren med mina ilningar?
Om ilningarna är ihållande eller kraftiga bör du besöka tandläkaren. Under besöket kommer tandläkaren utreda varför det ilar samt fastställa vilken efterföljande behandling som krävs. Boka en tid här
Vad kan man göra för att förebygga ilningar?
Det finns flera förebyggande åtgärder du kan göra mot ilningar:

- Använd en mjuk tandborste och borsta med mjuka rörelser.

- Borsta inte tänderna direkt efter en måltid.

- För att minska risken för plack och karies bör du säkra ditt dagliga fluorintag.

- Försök minska intaget av sura livsmedel som sur frukt (apelsin, äpplen), läsk/energidryck eller öl/vin.
Frätskador på tänderna (erosion)
Hur uppstår frätskador på tänderna?
Frätskador beror ofta på att tänderna utsätts för sura livsmedel eller sura uppstötningar som sänker pH-värdet i munnen. Exempel på sura livsmedel är sur frukt (apelsin, äpplen), läsk/energidryck eller öl/vin.
Vad kan jag göra för att förebygga frätskador?
Några saker du kan tänka på är att försöka minska intaget av sura livsmedel som sur frukt (apelsin, äpplen), läsk/energidryck eller öl/vin. Du ska heller inte borsta tänderna direkt efter en måltid och se alltid till att du tillför fluor till dina tänder.
När ska jag besöka tandläkaren?
Frätskador kan endast behandlas förebyggande. Det finns ingen given behandling, en emalj (felstavat) som har blivit tunn kommer att förbli tunn. Däremot bör vi nämna att en tunn emalj inte är farligt eller något som kommer försämra din munstatus överlag.

Du kan få hjälp med den förebyggande tandvården hos våra tandhygienister. Du kan också boka en undersökning för att låta en tandläkare/tandhygienist kolla hur dina tänder mår. Boka en tid här
Dålig andedräkt | Orsak och åtgärd
Vad beror dålig andedräkt på?
Dålig andedräkt eller illaluktande från munnen kan komma och gå, samt bero på olika faktorer. De flesta får det någon gång efter att till exempel ätit kryddstark mat eller rökt cigaretter. Du kan även få dålig andedräkt av mediciner.
Vad kan jag göra för att förebygga dålig andedräkt?
Ibland räcker det att borsta tänderna, men oftast krävs det lite mer för att få bort den dåliga andedräkten. Här är några tips för att förbättra andedräkten:

- En god salivproduktion är också viktig vilken underlättas av en god kosthållning och stort vattenintag.

- Komplettera munhygienen med munskölj och med fluortuggummin.

- Kryddor kan hjälpa till att få bort dålig andedräkten. Tugga på koriander, persilja eller dragon.

- En ren mun fri från tandsten och plack och med friskt tandkött är det viktigaste i kampen mot dålig andedräkt. Tandläkaren eller tandhygienisten kan ta bort tandsten och beläggningar. Boka en tid här
Ska jag besöka tandläkaren om jag har dålig andedräkt?
Vi rekommenderar att du ringer oss eller bokar en undersökning om du:

- Uppfattar att du ständigt har dålig andedräkt

- Behöver tips och råd för att motverka illaluktande odör från munnen

- Upplever att du är muntorr

- Har beläggningar i munnen som du inte får bort själv

Ring oss på 08-22 22 22 eller Boka en tid här
Mjölktänder – allt du vill veta
När får man mjölktänder?
De träder oftast fram när barnet är cirka 6-12 månader gammal. Allt eftersom dyker fler tänder upp och när barnet har fyllt 3 år är det vanligt att alla 20 mjölktänder är synliga.
Vad är mjölktänder?
Mjölktänder kallas människan första uppsättning av tänder. Det finns olika teorier om hur namnet mjölktand myntades. Vissa menar att färgen på tänderna, som är mer åt det blå/vita hållet, påminner om mjölkens färg. Således fick tänderna sitt namn efter drycken.
Andra menar att mjölktändernas ursprung kommer från barnets första föda – mjölken. Oavsett var namnet kommer ifrån så får alla barn mjölktänder.
De dyker vanligtvis upp när barnet är kring sex månader.
Vilka mjölktänder tappar man först?
Mjölktänderna blir lösa i ungefär samma ordning som de uppkom. Framtänderna tappas därför först. När en mjölktand är lös är det bäst att fortsätta vicka och vrida på den. Detta för att minska risken att den underliggande permanenta tanden ska ta skada av mjölktanden som envist håller sig kvar.
Hur hanterar jag en utslagen mjölktand?
En utslagen mjölktand ska aldrig försöka sättas tillbaka! Det kan skada den permanenta vuxentanden som växer under. För att säkerställa att den underliggande tanden inte har skadats ska du uppsöka tandvård om barnet slagit ut en tand. I samband med utslagningen kan även tandkött, tunga, läppar etc. skadas, något som din tandläkare bör kika på.
Fråga tandläkaren

Undrar du över något du inte hittar svar på är du välkommen att ställa din fråga här.

Vi förbehåller oss rätten att publicera din fråga på vår webbsida. Vi visar aldrig ditt fullständiga namn eller e-postadress.